måndag 10 januari 2011

Sagan om den sabeltandade ruggugglan.


En gång för mycket länge sen i en galax långt borta (Kungälv 2 mil norr om Göteborg) så
gjorde husbonden sig redo för att lämna byn för att bege sig in till den stora staden med sin motoriserade droska. Frun i huset valde däremot av irrelevanta skäl att stanna hemma. På sin väg ut ifrån sina domäner kontrollerades i sedvanlig ordning att locket låg på brunnen på ett korrekt sätt. Boskapen räknades in och blev som så många gånger förr 2st katter och 1st huspindel. Då bestyren var avklarade så började resan mot staden Göteborg.

// Jag avbryter här historien ett ögonblick för att berätta att jag hoppar en bit in i historien för att skona min läsare. Eftersom den moderna människan inte kan läsa långa stycken av text utan att kontakta en torr revisor som hjälp så är det nog bäst så.

och så tillbaka till sagan om den sabeltandade ruggugglan......

Husfrun kände sig nog aningen ensam i soffan, katterna var troligtvis i full flärd med att rengöra sina anus och var således inget vidare sällskap för en kärlekskrank husfru. Eftersom aktiviteter som att täta läckande fönsterfoder i huset ansågs vara en syssla för folk lägre ner i samhällsstegen, så hade alla planer om dess utförande förpassats till den nu lifsfarligt höga högen av "sakersombordegöraslappar".

En del påstår att högen nu var så enorm att den hade en egen dragningskraft, rykten går också om att denna tingests dragningskraft var så stark så att den sög i sig planeter och mindre solsystem. Men eftersom detta inte kan bevisas på ett rättvist sätt så kommer den ta en mycket liten plats i resten av sagan.

För att återgå till delen om husfruar, läckande fönsterfoder, dåligt kittade fönster och ruggugglor(tror att jag hamnar högst upp på google om man skriver dessa element i sökrutan) så var huset ovanligt kallt denna dagen, dels för att vinden från söder förde med sig Götaälvs kalla luft på en resa genom oisolerade väggar och dåliga tvåglasfönster.

Eftersom katterna fortfarande utförde nån slags oral rektoskopi till ljudet av den vinande sydvinden fick till slut frun nog. Hon plockade upp sin fjärrpratare (man kallade mobiltelefoner för det förr i tiden)och slog in makens nummer.
Samtalet som utspelades startade en kedjereaktion som började med att frun förklarade att hon kände sig lite rädd och att hon tyckte att hon eventuellt hade hört något konstigt ljud. Om nu husbonden hade varit lite smart och tröstat sin fru med löften om att inte liemannen stod utanför dörren så hade denna saga aldrig skrivits.

Resultatet av en googlesökning på orden husfru , läckande fönsterfoder, dåligt kittade fönster och ruggugglor hade på sin höjd resulterat i träffar på sidor för husrenoveringar och diverse sidor av pornografisk natur. Troligtvis också en länk med "köp din husfru på tradera nu".

Men nu blev det inte så istället för att förklara att ljudet bakom huset var brandstegen som slår mot husväggen (plats 826491 i att göra högen) så fabulerades en historia ihop. Husbonden berättade då att det kunde vara den sabeltandade ugglan som förde detta oväsen, vidare förklarades att denna art häckade så här års och hittades oftast runtomkring älvar. Den sabeltandade ruggugglan var också känd för sin otroligt smidiga kropp som kunde pressas sig själv genom dåligt kittade fönster och trasig fönsterfoder bara med hjälp av sina sylvassa huggtänder.

Var detta så smart då? Svaret på den frågan behöver man ingen magisterexamen i psykolgi för att räkna ut.
Var det kul då? Både jag och nej, husbondens vänner tyckte det var roligt. Synd bara att dom fick glädjas åt det i ensamhet då husbondens droska avgick norrut mot Kungälv direkt när samtalet avslutades.

Jag tror att man kan använda ett talesätt som jag kom på för ett par år sen:

Den som kastar skit på brinnande fågel får brinnande skit tillbaka.

Man kan också använda ett som jag kom på alldeles nu:

Den som binder ris på galen bäver får fälla timmer med löpskor på.

Jag letade febrilt efter en bild på en uggla, då en sådan ej finns att frambringa så hoppas jag att det går bra med en bild på en hund som har stukat båda öronen och är väldigt ledsen över detta.


God natt.

Edit:

Jag testa givetvis att googla orden och gissa vad reultatet var?

3 kommentarer:

  1. Haha! 2 resultat (0,16 sekunder) :D

    Du borde helt klart gör något stort med din skrivartalang. En blogg är i och för sig stor i min lilla värld. Men jag tänker att du borde nå ut till massorna.

    SvaraRadera
  2. Min son du borde ängna mer tid åt skriveri.
    Pappa vet bäst.
    En far är som en uppslagsbok:
    tjock,kunskapsrik,exakt och klok.
    Visst kan han verka efterbliven-
    O barn,det hjälper ej att klaga!
    Snart blir du själv en restupplaga!

    SvaraRadera
  3. Heffler: Tackar! Men jag förstår inte hur du kan påstå att 20 unika besökare per dag inte är en "massa"

    Far: Tack för dessa visa ord.

    När du som allspräktig fader ser till att det blir ett par extra timmar på dygnet så skall jag skriva mer, kanske tillockmed tonsätta skiten.

    SvaraRadera

Skriv nått intelligent här, är det inte intelligent så får du gärna skriva det ändå. Det får mig att verka smartare...