Om det finns.....

Om det finns en en gud så har han ett bra sinne för humor.
Bildar snökaos varje gång det skall vara klimatmöte, men framförallt så lägger han all djävla snö på min parkering istället för i skidbackarna.

Jag vet att det är ett futtigt inlägg efter ett längre avbrott ifrån bloggen, men vissa saker måste bara ur mig.
Om jag inte skulle vara så trött av all snöröjning så skulle jag postat en bild på eländet..

Nu skall jag ut på parkeringen och starta samtliga bilar samtidigt som jag sprutar hårspray i luften. Allt för att skynda på växthuseffekten.
Om vatten nivån stiger nån meter eller två får jag dessutom strandtomt.
Så den enda nackdelen som jag ser det är att taxeringsvärdet på kåken höjs en aning.

Kom på mig själv när jag skulle skriva en käck slutkläm att min dubbelmoral når oanade höjder, då jag för ett tag sen skrev ett inlägg som talade emot allt jag skrivit nu. Men att tänka innan man skriver är som betala skatt den 24:e

Nu blir det ett tryck på "publicera inlägg" sen skall jag svära hela vägen ner i duchen och kolla om jag kan få upp kroppstemperaturen till grader utan ett minustecken innan.

Uppdatering:

Jag upptäckte att jag blev lite gladare om jag såg en bild ifrån förra året då min fru hjälpte till att skotta.. ahhh ljuva tider...

Mössan som blev basker.

Ja det är sant, jag försöker lära mig att virka. Jag virkade en mössa förra vintern som jag blev riktigt nöjd med. Förra året tog jag över ett "projekt" så det var rätt enkelt. Men ni som har använt en mössa vet att dom är runda högst upp, detta hade jag väldigt svårt att få ihop. Att bara sitta och upprepa luftmaskor är inga problem, men att behöva räkna dom och göra vartannan dubbel blev för mycket för min stackars hjärna. Min lugna proffsvirkarfru tyckte att det var mysigt när vi satt tillsammans och tittade på tv samtidigt som vi förberedde oss för vinterns kyla. Jag kan däremot inte för min vildaste fantasi förstå hur man kan titta på tv samtidigt som man virkar, jag måste försöka komma ihåg att andas nångång emellanåt än mindre se på tv.

Men eftersom jag är en omtänksam prick (ur eget perspektiv) så lät jag inte mitt projekt gå till spillo när jag tillslut gav upp.



Med hjäp av en hjälteinsats av min fru, massor av godis och 60 st försök så satt denna bilden. Han har inte riktigt vant sig vid att bära mössa än men det kommer säkert med tiden.

Mr L

Skyltar som ibland säger något, men oftast inte.

ok.. Vi börjar med varför. Varför får man inte uppehålla sig här i onödan, och framförallt vem bestämmer om det är onödigt. När jag själv stod där så tyckte jag inte att det var i onödan. Förutom att jag fick den här bilden och således kan skriva detta högst insiktsfulla inlägg, så vill jag ändå tycka att min närvaro inte är i onödan. Skulle den mot allförmodan vara det så vill jag då veta vem som har rätten att bestämma det.


Den här bilden bär på en rätt så intressant symbolik.
Så här ser jag på symboliken:

Du är ute och dricker Öl
Du bjuder nån på vin
Får ragg på lite "kött"
Detta leder till ett "pålägg"

Den observante ser också att det till höger är en rulltrappa som går neråt.
Vilket bara kan betyda att det sen går utför..

Inget bra ställe för att tända kärlekens eldar med andra ord.

Men det är bara min version av det hela.

Läs aldrig bipacksedlar.

Vissa saker mår man bäst av att inte veta, Innehållet i bipackssedlar är ett av dom.
Rent logiskt så vet man att man inte får alla biverkningar, men när tom dom vanliga (fler än 1 av 10) kan driva en till vansinne så är det inte så kul.

Jag skall nu börja att medicinera bort vintern. Då bilköp och extravagant lyxliv grusade alla chanser till solsemester i vinter så ser det mörkt ut i seroteninlagret. Valet föll på en gammal trotjänare vid namn Efexor. Riktigt potent mot panikångest och depressioner.

Det är bara att när man börjar äta dom så blir man tokdålig innan dom börjar fungera.
Sist så kändes det som att jag satt fast i ett elstaket i en vecka.
Så jag satte mig och läste bipacksedeln och frös till is när jag läste en del av biverkningarna. Förutom dom som man inte kan relatera till så fanns det ett par intressanta. Vi börjar med dom som man kan räkna med att få vid insättningen av medicinen:

* Huvudvärk,
* Kraftlöshet,
* aptitlöshet,
* viktpåverkan (viktminskning eller ökning),
* buksmärtor,
* svettning,
* yrsel,
* sömnstörningar,
* mardrömmar,
* slöhet,
* darrningar,
* förvirring,
* myrkrypningar,
* stelhet i kroppen,
* ångest,
* nervositet,
* halsbränna,
* illamående,
* kräkningar,
* förstoppning,
* muntorrhet,
* hudutslag,
* blåmärken,
* gäspningar,
* ökad kolesterolhalt i blodet,
* minskad sexlust eller andra sexuella funktionsstörningar,
* svårigheter att kissa,
* förhöjt blodtryck,
* blodtrycksfall när man reser sig hastigt,
* snabb hjärtrytm,
* blodvallningar,
* svårighet att läsa finstilt text,
* förstorade pupiller,
* synstörningar.

Ni förstår säkert direkt hur medicinen fungerar nu, får man hälften av dessa så glömmer man snabbt att man har ångest.
Det stör mig rätt så mycket att jag ser ett hemskt mönster. Om man läser biverkningarna så ser det ut som om man kommer bli en genomsnitts-Svensson.

En kroggäst på stan:

En ångestfylld, illamående, nervös, och kraftlös man som har svårt att kissa när andra tittar på.

Kan nästa man vara en politiker?

Muntorr, slö, synstörningar och svårigheter att läsa finstilt

Denna kombinationen känner jag igen.

En yrslig man med sömnstörningar och kroniska gäspningar, mardrömmar och kraftig förstoppning. dessa har jag varje måndagmorgon, så bring it on!

Eller vad tro ni om denna man?

En förvirrad man med stel kropp och halsbränna, tydliga spår av hudutslag och blåmärken. Lägg till blodsvallningar, dålig humör och svårigheter att läsa finstilt, så har ni en 20-årig kille på suparresa till kanarieöarna.

Och en majoritet avslutar vi med:

En man med ökad kolesterolhalt i blodet, minskad sexlust eller andra sexuella funktionsstörningar, blodtrycksfall när man reser sig hastigt och får darrningar och myrkrypningar när han hör en moped åka förbi på gatan utanför.

Borde vi inte dela ut denna mediciner till invandrare för att minska på segregationen, så kan vi all vara likadana.

Alternativ två är att något politiskt parti ligger bakom denna medicin för att få mer röster i nästa val. För om man läser hela bipacksedeln så är det en förklaring av en politiker man ser, troligtvis en moderat.

Då tar jag hellre dom ovanliga så man får lite spänning i vardagen:

* Förlängd blödningstid
* Snabba eller oregelbundna hjärtslag
* Hjärtrytmstörningar
* Plötsliga onormala ofrivilliga rörelser
* Lunginflamation
* Nedbrytning av muskelfibrer i skelettmuskulatur (vart ställer man sig i kö för att få den här biverkningen?)

Det är i alla fall en person som kan locka fram ett skratt.

Nu skall jag gå och fastna i ett elstängsel i en vecka, hörs när jag lossnar.

Fridens Lijor Landén

Håll i hatten nu..

Tänkte bara släppa en världsnyhet. Denna världshemlighet avslöjades på Universeum, detta tillhåll för människor som inte har någon övre gräns för sitt vetande..



På plats fanns också en trött orm.



Samt en pigg orm med rolig näsa.



Även en groda.



och en manet..



Om någon vill att jag skall skriva ett insiktsfullt reportage om eran verksamhet så får ni inte tveka att höra av er...

God natt.

Att jaga en dimma.

Det låter lite skumt kanske, man brukar ju inte jaga en dimma. Snarare bli fångad i en. Om man inte är någon av figurerna i tv-serien Lost såklart. Men ibland när jag åker till jobbet så är det så vacker dimma runt angeredsbron, Om det är för att Göta älvs varma vatten möter den kalla morgonluften eller om Angeredsfolket har tänt en fredspipa av rang låter jag vara osagt.

Men dom dagarna som det har varit vackrast, så har halva bron försvunnit i dimman och man ser bilarna komma ut från dimman på en bro som verkar gå ifrån molnen till Hisingen. Så klockan ställdes igår kväll en plågsam timme tidigare, just för att jag på väg till jobbet skulle fotografera dimman.

Tro ni att det var dimma i morse?



Nepp. Men en ganska fin bild ändå. Blev inte riktigt nöjd i editeringen av den, vet inte varför egentligen. Min fru godkände den och kallade mig bara anal när jag inte var nöjd (eller rövisk som hon kallar det).

När man ändå hade kameran med sig så kunde man likaväl trakassera sina morgontrötta kollegor genom att leka paparazzi. Man kan ju räkna ut med arlset och en krita hur bra dom bilderna blev.

Men en hamnade inte i papperskorgen.



Så imorgon försöker jag mig på dimman igen.

Mr L

Gula löv ljuger inte.

Det går inte längre att förneka eller smita ifrån, det är höst. Inte lite, kanske eller nästan, Inte heller en försmak, en känsla eller att det påminner om höst.
Det är totalhöst och om det nu är någon färgblind stackare som har missat det så kan man istället läsa av det på folks humör. Serotoninnivån börjar sjunka allvarligt hos folk nu, arbetsplatser runt om i landet verkar ha vaggats in i en kollektiv ägglossning till den grad att man inte längre vågar ringa en kundsupport utan ringbrynja, vigvatten och hörselkåpor..

Så varför är folk så fruktansvärt bittra? De kan inte bara vara bittra på bristen på soljus, tänk på dom 33 gruvarbetarna som räddas ikväll efter en lååååång tid utan sol dom lär vara glada. Kan det vara en lösning? Stänga in oss i mörkret för att sedan släppas ut och vara glada som kalvar på grönbete. Jag personligen tycker att det är exakt vad vi redan gör, hela djävla hösten, vintern och våren sitter Klety och Plety och smider planer för vad dom skall göra på sina fyra semesterveckor, för att sen när semestern väl kommer se den rinna bort i regnflod ner i närmsta dagbrunn och gå in i en höstdepression igen.

Nu är det inte så att jag är helt oberörd av den mörka delen på året utan har i många år ätit lyckopiller över dom perioderna. Nu dom senaste åren har det varit vartannat år. Jag väljer dock att kalla dom "få arlset ur vagnen piller".
Men även utan dom så gillar jag hösten, inte bara för att den är så fruktansvärt vacker att fotografera utan för att den innebär början på min kreativa årstid. Alla vilda projekt som smidits under sommaren börjar ta form och flitens lampa tänds åter i verkstaden.

Jag menar inte att man bara skall leva för kommande årstid utan att man får se något gott i den som kommer och den man befinner sig i. Man kan inte leva 52 veckor för att ta vara på 4 av dom.
Lever man för dom fyra veckorna så får man så mycket förväntningar om just sommaren så när den väl kommer så är det som om portarna slår upp på Ullared med superrea, när sedan hösten knackar på är det som när brevbäraren släpper ner deklarationen med århundradets restskatt i din brevlåda. Man får portionera ut lyckan lite grann, människan är helt enkelt inte gjord för att hantera stora portioner lycka för då skall man ha mer.

I all stress glöms dom härliga stunderna bort och minnena som man tänker tillbaka på blir diffusa och skeva, om man varit på för många uteserveringar så kan dom även bli mörka (påminner om att fotografera med linskyddet på).

Varför inte tacka av sommaren för att den i alla fall försökte, lite som man säger till den anställde på sitt företag som just fick sparken att det finns säkert något annat bra jobb till dig. Jag brukar i slutet av sommaren när folk i regel brukar hålla andan och undra om det här var den sista fina dagen på sommaren vara vaksam för den här speciella dagen och se den som ett värdigt avslut. I år var det när jag fotade en spelning uppe på ett tak på avenyn i Göteborg. Det var en VIP inbjudan för en tidning, det var gratis öl och tilltugg. Bandet som spelade gav allt och när jag fotade dom så var bakgrunden en vacker solnedgång över Göteborg. Då kände jag att det var en värdig avslutning på sommaren och jag gick in i "höstmode".

Detta inlägget börjar nu tappa all kontext, så jag beger mig ner i köket och lagar iordning en sjuhelvetes viltpanna med ALLA återstående kantareller så att min höstsjuka fru får vara med och fira av sommaren.
Så av med skyglapparna och välkomna hösten för oavsett hur lite eller mycket du gillar den så är den här för att stanna.

Det är i alla fall min version av det hela.



en Bild ifrån spelningen som avslutade sommaren.



Bandet Up North som bjöd på en härlig spelning.









Och några ifrån sent på sommaren..

Fridens Liljor L

Konsten att jobba snabbt.

Med näsan i årets sista hög med kantareller rensandes som en idiot kom min fru ut med en kopp rykande te. Jag klarar inte av att dricka kaffe eller te om det är för varmt så den fick vackert stå och ryka medans jag svingade renskniven som ett ninja svärd mot dom stackars svamparna.

Utanför vårat hus så har vi utsikt över både avfart och påfarten till motorvägen (e6)
där åkte nu tre brandbilar med blåljus på avfarten, några sekunder senare kom dom tillbaka och körde på motorvägen igen. Det var då inte svårt att räkna ut att det var en olycka på motorvägen i närheten.

Jag tänkte inte så mycket mer efter det, utan jag slet med mig kameran och sprang ut till bilen. På vägen ut ropade jag på min fru att hon skulle titta på Wighsnewws (riktigt snabba nyheter) och säga vart jag skulle åka.

Väl ute i bilen så gjorde jag en chansning och körde lokalbanan bredvid motorvägen vilket visade sig vara ett klokt beslut. Efter ca 2km så lystes motorvägen upp av blåljus och jag ställde bilen vid vägkanten. På väg ut på åkern som låg emellan lokalbanan och motorvägen så stod redan två fotografer men jag tänkte inte vända om för det.

Olyckan såg inte så rolig ut men jag försökte att inte tänka på det utan att få till en bra bild. Att fota en olycka är lite speciellt, för att bilden skall kunna användas i nyheterna så får inga regplåtar synas och man bör inte fota ansikten på offren. Det blir inte så lyckat om det blir ett dödsfall.

Jag knäppte några snabba kort och sprang tillbaka till bilen. Eter 5 min så var jag hemma bakom datorn och tankade över bilder i bildredigeringprogrammet samtidigt som aftonbladet ringdes upp och adressen till GP letades upp. Män kan alltså göra flera saker samtidigt det gäller bara att det finns någon vinning i det.

Efter en snabb editering så var bilderna mailade och jag funderade på vad som skulle hända nu, aftonbladet sa att dom eventuellt skulle använda bilden i tidningen medans GP inte svarade alls. Så jag väntade 10 min och gick sedan in på GP:s hemsida för att försöka hitta info om hur man säljer bilder. Detta fick jag se på första sidan på GP. http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.455421-koer-efter-olycka-pa-e6 Jag hade alltså sålt min första nyhetsbild!

Efter ett kortare samtal med GP så förklarade dom att dom gillade bilden och skulle betala för den. Lite smått lyrisk över att ha sålt min första nyhetsbild satte jag mig och drack upp teet, och vet ni vad? Det var faktiskt fortfarande varmt..



Bifogar en bild på olyckan. Jag hoppas att det gick bra för alla inblandade.
Jag kände mig lite vemodig när jag fotade händelsen, men fick intala mig att det faktiskt bara är nyheter och inget privat nöje i att fota det.

Komunal avrättning.

Erkänn att jag ibland lyckas med mina rubriker? Så vad skall jag gnälla om nu?

Jo, spetsa öronen nu så skall jag berätta om vad våra snillen till komunalpolitiker har lyckats med. På min gata som sträcker sig ifrån Hisings kärra till Kungälv så har nått djävla snille tyckt att den vägen är en utmärkt cykelled. Inte bara så utmärkt så att man nämner det för sina vänner eller skryter om den på krogen utan så fruktansvärt sevärd att den förtjänar små söta skyltar i fluorescerande blått.



Jag vet inte om dessa skyltars tilltänkta syfte är att locka dit tyska turister på älgsafari eller dra ner populationen i kommunen en aning. Om man frågar mig så skulle jag påstå det senare.

Missförstå mig inte, den hade varit trevlig att cykla om det inte hade varit för en sak. Bilar, Och inte vilka bilar som helst utan bilar med människor i. Bara det är en livsfarlig kombination. Är det något att grina över då?

Ja..... för...


Nånstans på något kommunalkontor så har någon just bevisat att Charles Darwin inte var ute och cyklade (Charles Darwin forskade i evolutionens lära och det naturliga urvalet bland arterna kan jag inflika för er som som tycker att Google är läskigt).
Denna lägre stående varelse har dessutom utformat farthinder på ett väldigt sucidalt sätt.





Så tänk er när ni kommer cyklande här och möter en stressad säljare på väg hem en fredag. Som jag ser det så har du tre val:

1. Kör rakt fram och hoppas på att du har en försäkring som täcker utslagna tänder och sårad självkänsla.

2. Kör höger och hoppas att du har en vän/sambo/fru/man/husdjur som tycker att det är kul att plocka ut rosentaggar ur din kropp. Det kan vara en fördel om dom också har cykelservice som hobby, för du lär inte renovera cyklar på ett tag.

3. Sväng vänster och möt din skapare.Hoppas också på att du har levt ett syndfritt liv om du tror på någon gud. Eller att den vätskan som du kommer få matad upp genom en sond i näsan smakar hallon på sjukhuset.

Innan denna gigantiska missen trodde vi att i samband med detta bygge så skulle dom bygga ut nån form av väggren, men där hade vi fel. dom tvingar istället ut cyklisterna på denna underbara "cykelled" mitt ut i vägen. Mot mötande trafik.

Jösses!!

Jag vet att man använde denna teknik på minfält för att slippa lägga ut så stora fält med minor förr i tiden.
Även vid jakt med fällor så används denna teknik fortfarande.
Tur att skaparen till detta inte jobbar med massförstörelsevapen, för det verkar vara en ond djävel.

Sen kan jag avsluta med att be er att om ni hamnar i denna situationen så välj vänster eller rakt fram, man bråkar nämligen inte med frugans rosor. Hon kan få sadisten på komunalkontoret att framstå som ett lamm i en reklamfilm för toapapper i jämförelse om man bråkar med hennes växter.

Nu skall jag bar mäta mitt blodtryck för att sedan försöka sova.


Fridens Lijor

Mr L

Mistänkt massmördare härjar i vårat hus..

Japp.

Idag 15:45 så häktades två st katter misstänkta för mord alternativt dråp.
Samtidigt häktades en 35-årig kvinna i sin frånvaro för medhjälp till mord/dråp samt skyddande av brottsling.

Bakgrunden tros vara ett svartsjuksdrama eller en uppgörelse i den undre världen (källaren).

Det var i tisdags som ett mördat Gossedjurslejon hittades i källaren i en fastighet i Kungälv, dagen därpå hittades ett andra offer nu en Gossedjursbjörn i trappan i huset. Polisen utesluter inte att det finns mer offer, då en giraff och ett hitintills okänt djur fortfarande saknas. Men man tror att eventuellt så har 35-åringen vetskap om var dom eventuella offren finns. På grund utav att hon sedan tidigare är känd för diverse våldsbrott så jobbar nu polisen ihop med nationella insatsstyrkan på att gripa 35-åringen när hon kommer hem från jobbet.

En Anka (Mr duck) har tagits in upplysningsvis till förhör då han kommer från samma tillverkare som offren. Han lever nu med skyddad identitet på hemlig plats.










För att var lite allvarlig då:

Dessa gossedjur (Ihop med Mr Duck) köptes i Danmark när vi var på semester, Jag vet inte ens var dom är nu, men vi har hittat två st liggandes ritualslaktade med en dags mellanrum. Med andra ord så behöver jag hitta dom andra innan katterna.
Sen att frugan är inblandad på nått sett är säkert som korvspad, hon är alltid inblandad. Alltid!

Ny design.

Trött som en maratonlöpare försökte jag designa min blogg, Man kan räkna ut med arslet och en krita hur bra det gick.

Nåväl, det får se ut så tills jag får nästa ryck. Känner att det är för mycket grafiskt arbete för mig för att jag skall kunna knyta ihop säcken. Den skall bli snyggare i alla fall. Det verkar dock som om jag eventuellt behöver flytta den, eller eventuellt skrota den. Vi får se.

Fotografen som tog denna bild heter Mikael Aldén och har mot hans vilja blivit min fotomentor. En sån som man ringer och gråter på när man inte lyckas ställa in kameran rätt. En bra-å-ha-gubbe med andra ord.

Gonatt

Semestern drog förbi som en ångvält.

Jag känner att det är svårt att summera semestern som gått, även om jag inte skriver någon dagboksblogg så har det hänt så fruktansvärt mycket så jag vet inte hur jag skall återuppta bloggandet.. Jag började min semester med att ha min årliga massagekurs på Sparrevikens sommarläger, det var nu 8:e året i rad som jag höll i det och även i år med gott resultat. Början av semestern började dock inte så roligt då min "plastpappa" fick en stroke. Detta var otroligt skrämmande att se, han är idag på bättringsvägen och nästan helt återställd. Fortfarande lite släpig i talet men vid gott mod.

Men det som gjort denna semestern minnesvärd är att jag nu officiellt jobbar som fotograf. Efter ett krogbesök där jag träffade en vimmelfotograf så kom jag i kontakt med www.Aveny.se. Så nu är jag som det så vackert heter frilansande fotograf.
Beväpnad med min kamera så springer jag runt och fotgraferar på krogarna i Göteborg.

Detta är ett roligt extrajobb som jag trivs med. Jag har dock inga planer på att sluta mitt fulltidsjobb dock om inte det dyker upp ett jobb som gulfiskvikarie förstås. (kände mig tvungen att förtydliga detta då mina chefer läser bloggen).

På hemmafronten så har jag snart byggt klart min "loungeaktiga" tredje våning.
Detta har tagit strax över 2 år men har vart värt det. Det har tagit två Indienresor för att samla på sig inventariet. Bilder kommer på detta när det är helt klart (räkna med två år till).

För att inte helt förvandla denna blogg till en dagboksblogg där klädköp diskuteras så skall jag presentera mitt nya fotoprojekt. Jag kan dock infoga en bild på det trepack kalsonger som min fru köpte till mig om ni verkligen vill, men risken är bara att kissie och blondibella börjar läsa den, och det vill vi inte.

Så hatten av för min nya vän.....

Mr Duck, han hittades i en tiokronorsaffär i Danmark och bor numera i min kameraväska. Han skall hjälpa mig att porträttera mina bilder som jag ibland får i huvudet. Om jag och folk som läser dom tycker det är kul så forsätter jag att plåta dom.









Det var allt för mig..

Kryosömn och dinosauriearmar

Jag måste ha lagt mig i en mycket onaturlig ställning för att inte bli för bekväm i mitt möte med sängen. Detta hjälpte dock föga, John Blund drog fram som en tysk pansaröverste med segervittring. Kryosömnen var ett faktum och jag seglade iväg till drömmarnas land helt ovetande om att jag hade lagt mig på båda armarna. Nu är det så att jag redan har opererat min ena armbåge för nervförträngning, så jag är extra känslig för domningar.

I andra delen av stan gör sig fru L redo för hemgång, kontorslandskapet har under dagen tvingat ner henne på en social nivå som hon normalt inte fungerar på. Hon har gjort något som hon inte är van vid nämligen att uppföra sig som folk ( i positiv mening). Så på vägen hem sprudlar hon över att hon snart är hemma. Kanske tänker hon på om hennes tomater har mognat i växthuset, kanske på en diabolisk plan över att ta över världen för att förvandla det till en odlingslott.

Men troligtvis går tankarna på hur hennes stora entré skall gå till när ytterdörren slits upp på ett gångjärndräpandee sätt.

Ridå upp:

Dörren slits upp och synapserna i Fru L´s hjärna kokar över, härdsmältan är ett faktum. Reaktor 2 I L´s hjärna har slutat fungera, Tjernobyl hade skämts i jämförelse. Det nu enda sättet att komunicera med omvärlden är genom tonala utstötningar i rim i en smärtsamt hög volym.

I en annan del av huset:

Hon tog min drömvärld! Hon frågade inte ens om lov! Ett artigt sätt att göra på hade varit att fråga:
- Skulle jag möjligtvis kunna få smaka på din kryosömn?

Att vakna upp ur en Astral kryosömn tar tyvärr lite tid. Man måste först räkna ut vilken planet man befinner sig på för att sedan gå in på lite mer existentiella frågor, som om man överhuvud taget lever, eller om man verkligen finns. I det stadiet är det två saker som gör mitt uppvaknade till en tuff match:

1. Jag har fått dubbelsidig dinosauriearm. Alltså somnat på båda armarna till den grad att dom inte går att manövrera. tänk er en T-rex med sina stumpar hängade från överkroppen så slipper jag googla fram en bild.

2. Jag har en känsla av att nått inte står rätt till, ungefär som om man skulle vakna av att huset står i lågor. I alla fall av fru L´s vrål att döma.
Detta handlar alltså inte om ett litet höst-vrål ( Ronja Rövardotter ) utan av en lite mer postapocalyptisk natur.

Nu fyra timmar efter känner jag mig hyfsat återställd, dock finns lite av panikångesten kvar, jag har även en känsla av att jag finns.

Men om jag får välja mellan en fru som kommer hem och gör en sådan här enré, mot en som kommer hem och gnäller om strumpor på golvet, eller ännu värre en som man inte märker när hon kommer hem så tar jag min apocalypsfru vilken dag som helst. Trots dinosauriearmar och apocalypsvrål.

Man kan i alla fall skratta åt det efteråt.

Bifogar en bild på galningen nedan.



Tycker också att det är högst relevant i detta inlägg att visa hur det ser ut när ett rådjur klipper en kabel.

Inferiorttrauamtisktsemestersyndrom

Långt ord som krävde att jag tänkte tillbaka på mina latinlektioner i anatomi.
För er som sov på den lektionen så betyder det:

Innansemesterpaniksyndrom.

Inte nån ångest över att semestern snart kommer och går, utan mer fysiskt betonat.
Det är nämligen såhär på mitt jobb, det är inte bara jag som har semester. Alla skall ha semester, fast många har den nu. Detta gör att man inte riktigt kan köra i sitt egna distrikt och byta bort jobb mellan varandra. Jag försökte i morse att byta bort min arbetsdag till fruktskålen i fikarummet. Intresset verkade vara svalt, inte ens om jag lovade att skriva över min skäl till skålen gick affären i lås.

Kaffemaskinen ville jag inte ens fråga då den redan har gett mig magkatarr. Den står där i sin hörna och spottar ur sig sitt svarta gift som en kol-sjuk gruvarbetare från nån baltstat.
Jag försökte även en stund att försvinna, inte ut genom dörren utan mer fysiskt och spirituellt. Men även detta misslyckades fatalt. Nu var arbetsmoralen lika låg som hos Sven Otto Littorin. Jag funderade lite på hans avgång men tyckte den var lite väl dramatisk dessutom har jag aldrig riktigt gillat att bränna broar på det sättet.

Försökte igen försvinna bort in i en annan dimension där det porlar öl i bäckarna och dom vidsträckta gräsmattorna inte ger mig pollenallergi, service ordrarna blåste i vinden som sommarkåta fjärilar, för en stund trodde jag att jag hade lyckats. Men det var bara min beniga röv som hade somnat, när jag långsamt hade börjat glida av stolen. Dreglande vaknade jag till ur kaffecoman och insåg att jag faktiskt har ett jobb att sköta. Så med liknande steg som en fånge har på väg till elektriska-stolen hasade jag mig ut i bilen.

Ibland tycker jag att det skulle vara skönt att tro på en gud. Förr kallade jag mig soldyrkare, för att solen är min vän och skänker mig värme. Men idag var den obstinate solen lite väl mycket. Senare under dagen fick jag dock !lite" peptalk av kontoret. I deras förvrända ord sas det saker som "vi plockar bort det jobbet på dig"

Men jag som kan läsa mellan raderna vet att dom sa "vi har flyttat tiden för din avrättning till nästa vecka"

Tack sa jag och la på.

Det gör jag nu med, stämplar ut för dagen.
Åter i tjänst tis 07:30 vid övriga frågor ring kundtjänst.



Denna bild symboliserar väggen som hindrar mig från min semester.

Storleken räknas.

Helt tveklöst så är det så. Är det inte små söta hundvalpar så är det supersize som gäller. Helt normal storlek är så fruktansvärt 80-tal. Så när jag hittade extra stora ölburkar i Köpenhamn så var jag tvungen att köpa ett par stycken. Inte nog med att man köper löjligt stora ölburkar, utan man kan för den sakens skull inte med att dricka upp dom för att man tycker dom är så coola. Detta för med sig ett rent logistiskt problem, dom tar sån fruktansvärd plats i kylen.

Så inte nog med att min strävan att vara lite flashig inför kompisarna resulterade i att konka runt löjligt stora ölburkar på semestern, jag har också förlorat nödvändig plats i kylskåpet.



Nu får jag erkänna att jag använde mig av ett par mäklarknep för att få se objektet att se större ut, men faktum är att rackaren är på 1 liter. Jag menar, hur mycket bryr man sig om att ölen smakar Ukrainskt kärnavfall av den löööjligt stora burken när den är på 1 Liter?

Gräset är grönare på andra sidan av elstängslet.

Gräset är alltid grönare på andra sidan är väl ett av dom mest klyschiga talesätt som finns, men man kan ju aldrig komma ifrån att människa som djur visar prov på att tro just detta.
Jag har svårt att tro att talesättet kom till när en konstnär försökte hitta färgbalansen i en tavla över en äng. Faktumet är att vi ständigt söker det andra har även om grästuvorna är meterhöga och grönare än en sjöjungfrus ögon hos oss.

Folk sitter och spyr galla över sina chefer och tror att konkurrenterna har bättre löner och snällare chefer, det kan ju vara för att man har lättare att påverkas av negativa intryck än om man får en klapp på axeln. För varje motgång så är det som en käpp i det mentala hamsterhjulet, när man sedan har fått hamterdjäveln att börja springa igen så accelererar han långsammare än han blir stoppad. Då föds detta tänkande enligt mig. Man kan applicera detta talesätt på många plan, men strävan och framförallt längtan efter nått bättre gräver sig djupare i medvetandet för varje gång hjulet stannar.

Nu låter jag kanske som en deprimerad filosof som suttit och druckit dålig sprit med Karin Bojje och Nils Ferlin i en svartvit lägenhet. Men så är icke fallet, jag har bara fått tillbaka min skrivlust igen och man kan ju inte bara posta veckans bild utan lite text till. Jag är faktiskt gladare än en kalv på sommarens första grönbete.

Men när jag och min fru matade några hästar med ett par nävar gräs så diskuterade vi varför dom inte bara vänder sig om. För bakom dom var det ännu finare gräs, likförbannat så följer dom efter oss på våran väg längs ängen. Varje gång dom går emot staketet så får dom en stöt men dom vill fotfarande ha en näve till.

Om det nu är så att dom gör det av lathet, alltså att dom tycker att det är bekvämare att slippa böja sig så är det ok.

Om dom gör det för att det förväntas av dom, dvs för att upprätthålla idyllen om hästar som visar sin tillgivelse genom att äta ur handen på förbipasserande.Så är det helt ok, då gör dom dessutom ett bra jobb. Gällande elstängslet så kan jag inte klaga på det, då jag vid flertal tillfällen gått in i automatiska dörrar för att dom inte har öppnat sig för mig. Det är tom mer idiotiskt.

Men om dom gör det för att dom tror att gräset är grönare på andra sidan så är dom faktiskt riktigt dumma.

Det var nog tillräckligt med text för att presentera veckans bild. Eller bilder, eftersom jag inte kunde välja en av dom så blev det ett gäng bilder.







Fridens liljor mr L

Kör försiktigt.

En midsommarnatts trafik är hård.

Billisster tuta och gnälla.

Berra sladdar en gammal fård.

För att han sprit glömt beställa.


I ett dike vid 45:an brus.

Ligger en bil och brinner.

Berras planer dom gick i grus.

det finns inte en chans att han hinner.

Kör försiktigt nu när ni skall ut i det bubblande intermezzot av mottrafikanter.
Tänk på att nånstans står det en öl och väntar på er.

Trevlig midsommar, snart blir det mörkare.

Sugen på Musli?

När jag surfade runt på http://heffler.blogspot.com/ Så läste jag om att i Korea så försöker dom lura på folk en mirakeldryck som låter lite för bra för att vara sann. Då kom jag ihåg en reklamskylt på flygplatsen i Mumbai, där verkar det inte behövas några belägg för att produkten verkligen fungerar.




Tänk er ramaskriet som det hade blivit i sverige när Elof 67 år upptäcker att hans forna stolthet fortfarande hänger som en rädd räka efter att ha imundigat denna musli. För allt som står i media skall vara sant. Allmännareklamationsnämden hade fått ha jouröppet för att ta emot alla samtal.

Länk till Hefflers inlägg om mirakeldrycken hittar ni här:
http://heffler.blogspot.com/2010/06/for-att-orka.html

Höjer ett varningens finger.

Jag höjer som sagt ett varningens finger för livsfarliga munspelstabbar!

För den oinsatta så kan jag förklara att en tab är en typ av noter som visar hur du spelar en melodi. Den kan se ut såhär:

-6 -6 -6 -5 5 -5 5 -5
It's a-maz-ing how you can speak

-5b 5 -4 -4
Right to my heart

-6 -6 -7 -6b -5 -5
With-out say-ing a word,

-4 -4 -6 -6b 5 -5
You can light up the dark

5 -5 -5 -5 -6b -6 -6b -6b -6b 5
Try as I may I could nev-er ex-plain


Detta är alltså Ronan Keatings gamla dänga som främst används för att fälla 40-årigt krogvilt.

Men det hör inte till saken.
siffran i tabben förklarar vilket hål man skall blåsa i tex (5)

Om det däremot är ett sträck framför så betyder det att man skall dra in luft i det hålet tex(-5)

Samt om det är ett b bakom så skall man dessutom böja tonen med tungan tex (-5b)

nog om skittråkigt teorisnack och över till lite viktigare saker.

vi tar dom två första delarna av versen:

-6 -6 -6 -5 5 -5 5 -5
It's a-maz-ing how you can speak

-5b 5 -4 -4
Right to my heart

Hur i helvete är det tänkt att man skall överleva den delen?

Man skall alltså dra in konstant mer eller mindre hela låten.
Låter skitkul om man försöker spela melodin och därefter sjunga den.
Lite som att lyssna på en astmatisk smurf som sjunger karaoke.
Om man överhuvudtaget överlever första versen.

Så summa summarum, han som skrev tabben bör anmälas för dråpförsök och aldrig röra en dator med internetuppkoppling eller ett munspel igen.

Den rättfärdiga skall icke famla i mörker säger jag och släcker ljuset för kvällen och låter insomningstabletten ta mig på en dejt med John blund.



Edit: Rättade till ett par fel som John blund lyckades med.

Kondomträdet....

I ett område där jag arbetar dyker detta fenomen upp varje år på samma träd (ca 4 st).
Idag kände jag mig tvungen att åka dit och fota spektaklet eftersom det är det sjukaste som jag någonsin har sett, då har jag ändå sett bådet E-type och Anna Book live. När jag väl kom fram till trädet som är beläget i ett bostadsområde i Nödinge, så möts jag av ett gäng stenhårda moppegrabbar. Till detta gäng satt också ett gäng tjejer som uppebarligen had fått i sig för mycket bensinångor. För när jag närmar mig trädet och börjar mäta ljus och fundera på hur jag får bäst bilder på trädet så utbrister en av tjejerna:

- Varför tar du kort på trädet?

Jag blev helt paff.
Funderandes över vad jag skulle säga för att inte uppfattas som ett rikspucko så frågade jag henne snällt om hon hade tittat på trädet själv.
Hon svarade:

- Aha.

Jag hittar ingen rimlig förklaring annat än att ibland så har man otur när man tänker. För döm själva om ni hade reagerat om ni såg detta "kondomträd"



















En sak är lika säker som att påven har en lustig hatt, det är att om ett av mina träd hade blivit såhär så hade jag sålt huset och flyttat därifrån.
Särskilt om iq-reserven hade suttit under det och boffat tvåtaktsbensin från sina mopeder.

Vart är världen på väg igentligen?