Kör försiktigt.

En midsommarnatts trafik är hård.

Billisster tuta och gnälla.

Berra sladdar en gammal fård.

För att han sprit glömt beställa.


I ett dike vid 45:an brus.

Ligger en bil och brinner.

Berras planer dom gick i grus.

det finns inte en chans att han hinner.

Kör försiktigt nu när ni skall ut i det bubblande intermezzot av mottrafikanter.
Tänk på att nånstans står det en öl och väntar på er.

Trevlig midsommar, snart blir det mörkare.

Sugen på Musli?

När jag surfade runt på http://heffler.blogspot.com/ Så läste jag om att i Korea så försöker dom lura på folk en mirakeldryck som låter lite för bra för att vara sann. Då kom jag ihåg en reklamskylt på flygplatsen i Mumbai, där verkar det inte behövas några belägg för att produkten verkligen fungerar.




Tänk er ramaskriet som det hade blivit i sverige när Elof 67 år upptäcker att hans forna stolthet fortfarande hänger som en rädd räka efter att ha imundigat denna musli. För allt som står i media skall vara sant. Allmännareklamationsnämden hade fått ha jouröppet för att ta emot alla samtal.

Länk till Hefflers inlägg om mirakeldrycken hittar ni här:
http://heffler.blogspot.com/2010/06/for-att-orka.html

Höjer ett varningens finger.

Jag höjer som sagt ett varningens finger för livsfarliga munspelstabbar!

För den oinsatta så kan jag förklara att en tab är en typ av noter som visar hur du spelar en melodi. Den kan se ut såhär:

-6 -6 -6 -5 5 -5 5 -5
It's a-maz-ing how you can speak

-5b 5 -4 -4
Right to my heart

-6 -6 -7 -6b -5 -5
With-out say-ing a word,

-4 -4 -6 -6b 5 -5
You can light up the dark

5 -5 -5 -5 -6b -6 -6b -6b -6b 5
Try as I may I could nev-er ex-plain


Detta är alltså Ronan Keatings gamla dänga som främst används för att fälla 40-årigt krogvilt.

Men det hör inte till saken.
siffran i tabben förklarar vilket hål man skall blåsa i tex (5)

Om det däremot är ett sträck framför så betyder det att man skall dra in luft i det hålet tex(-5)

Samt om det är ett b bakom så skall man dessutom böja tonen med tungan tex (-5b)

nog om skittråkigt teorisnack och över till lite viktigare saker.

vi tar dom två första delarna av versen:

-6 -6 -6 -5 5 -5 5 -5
It's a-maz-ing how you can speak

-5b 5 -4 -4
Right to my heart

Hur i helvete är det tänkt att man skall överleva den delen?

Man skall alltså dra in konstant mer eller mindre hela låten.
Låter skitkul om man försöker spela melodin och därefter sjunga den.
Lite som att lyssna på en astmatisk smurf som sjunger karaoke.
Om man överhuvudtaget överlever första versen.

Så summa summarum, han som skrev tabben bör anmälas för dråpförsök och aldrig röra en dator med internetuppkoppling eller ett munspel igen.

Den rättfärdiga skall icke famla i mörker säger jag och släcker ljuset för kvällen och låter insomningstabletten ta mig på en dejt med John blund.



Edit: Rättade till ett par fel som John blund lyckades med.

Kondomträdet....

I ett område där jag arbetar dyker detta fenomen upp varje år på samma träd (ca 4 st).
Idag kände jag mig tvungen att åka dit och fota spektaklet eftersom det är det sjukaste som jag någonsin har sett, då har jag ändå sett bådet E-type och Anna Book live. När jag väl kom fram till trädet som är beläget i ett bostadsområde i Nödinge, så möts jag av ett gäng stenhårda moppegrabbar. Till detta gäng satt också ett gäng tjejer som uppebarligen had fått i sig för mycket bensinångor. För när jag närmar mig trädet och börjar mäta ljus och fundera på hur jag får bäst bilder på trädet så utbrister en av tjejerna:

- Varför tar du kort på trädet?

Jag blev helt paff.
Funderandes över vad jag skulle säga för att inte uppfattas som ett rikspucko så frågade jag henne snällt om hon hade tittat på trädet själv.
Hon svarade:

- Aha.

Jag hittar ingen rimlig förklaring annat än att ibland så har man otur när man tänker. För döm själva om ni hade reagerat om ni såg detta "kondomträd"



















En sak är lika säker som att påven har en lustig hatt, det är att om ett av mina träd hade blivit såhär så hade jag sålt huset och flyttat därifrån.
Särskilt om iq-reserven hade suttit under det och boffat tvåtaktsbensin från sina mopeder.

Vart är världen på väg igentligen?

Veckans bild.

Är det någon som känner en parkeringsvakt?
Hur är dom privat?
Har dom humor?
Finns dom på riktigt, jag menar utanför jobbet?

För jag känner ingen, men å andra sidan så kanske man inte säger att man är p_vakt, det kan bli otäckt på krogen och liknande. Tänk vad otäckt om man upptäcker att ens bästa vän är en P-vakt som botat ens bil.
Men man undrar ändå om dom peppar sig på nått sätt innan dom drar ut i fält.
Det känns som om dom behöver det, lite som träningsscenerna i Rockyfilmerna.
Sen går dom ut och blir spottade på av arga felparkerare.

Jag tror att om man skall bli en bra P-vakt ( läs effektiv) så skall man nog vara en grinig dam i medelåldern. Ingen bråkar med en sådan, man vet att om man gör det så är förlusten ett faktum. Man skall också ha ett hjärta av sten, så det kan vara en fördel om man har upplevt ett eller flera krig tidigare. Man skall vara så hårdnackad så att man kan trampa på en tam hamster som om det vore en cigarettfimp (har hört att det är inträdesprovet på P-vaktsskolan).

Sen skall man helt sakna logiskt tänkande, så rekryteringar från komunala arbetsplatser är vanliga. Särskilt från socialkontor och Telenors kundtjänst.

Så för att svara på min egen fråga så tror jag att dom finns.
och dom har sin kickoff på en Sadoklubb nånstans.

Men jag kan säga att nån humor har dom inte, För om dom hade haft det så hade det garanterat suttit en lapp på detta "fordon"



Denna knäpptes i helgen när jag var i Köpenhamn. Jag kan säga att om jag vore en P-vakt och sett denna parkering så hade jag lappat den med ett leende, Sen hade jag tagit resten av dagen ledigt och känt mig nöjd.

Vad hade ni gjort?

tips: Det går att kommentera om ni trycker på kommenteraknappen nedanför ;)
Var inte rädda jag bits inte.

Mr: L

Skrivkramp igen.

Det var då själva fan vad min skrivkramp har lamslagit mig. Som tur var kan jag ta till bilder istället, detta är extra passande då jag och frugan köpte ett macroobjektiv i helgen. Det har väl inte hunnits testas så mycket men en del bilder har det blivit. En del frågar vad jag har för kamera, så jag tänkte presentera min trotjänare här.

Kamera:

Nikon D90

Objektiv:

AF micro Nikkor 60mm 1:2,8 D
AF-S Nikkor 18-55mm 1:3,5-5,6G
AF-S Nikkor 18-135mm1:3,5-5,6G ED
Sigma DG 70-300 1:4-5,6

Blixt:

Sigma EF-530 DG ST

Stativ:

Digipod bh-12N

Jag tänkte även härma en vän som på sin blogg lägger ut "veckans bild".
Detta är då tänkt att vara en bild som tagits under veckan.
Men eftersom en av mina katter ligger och ser fet ut på min kameraväska, vilket gör att jag inte kommer åt min kamera så får det bli en gammal bild.

Denna är tagen en kväll på Baga beach i Goa där några indier lekte i vattenbrynet.



info: 1/500 s. iso 200 f/11 <-- för dom som är intresserade

Det var allt jag orkade med idag, Men inom dom närmsta dagarna så skall det skrivas igen. Det är inte det att jag inte har nått att skriva om, jag lyckas inte få mina fingrar att skriva ner skiten bara.

sov gott.

Hälningar från ditt bojsänke i djupa vatten, Landén

Den smala sidan av myntet.

Nånstans i europa, troligtvis tyskland sitter ett gäng pampar runt ett stort runt bord. Troligtvis är det tyskland i alla fall, då jag inte litar på tyskar så verkar det stämma med historien jag skall berätta. Det skulle kunna var Ungern med, alltid trott att dom luriga typerna har haft nått annat än salamitillverkning i görningen (ett land kan omöjligt gå runt på salami)

Hursomhelst så sitter dom där med sina mörka pengakåta ögon, Dom sitter där och driver sin komplott som går ut på att vi ovetande blir av med rättigheten att köra kundvagnar i våra butiker, köpa vårat nikotin när det är riktigt krisigt. Jag kan se dom framför mig på nått konstigt sätt när det fattas pengar tex i Mc-driven. Jag ser dom framför mig när dom sitter där lönnfeta i sina skrynkliga kostymer och bestämmer över dig och mig. För varje gång det fattas några få kronor på det du skall köpa så vrider dom sig i orgasmiska kramper runt det här runda bordet samtidigt som dom slår ihop sina feta händer..

Ni som har sett actionfilmer förr vet att hjälten som avslöjar dom får det hett om öronen, men jag är beredd att ta den smällen. Jag gör det för eran skull, Jag gör det för rätten att använda kundvagnen när du vill och köpa ditt snus.

Nu kan ni tro att jag har tappat förståndet, men ack vad ni bedrar er. Bevisen är rakt framför era ögonen, det är bara att öppna dom och släppa in sanningen.
Jag pratar såklart om biltillverkarna. För inte fan kan så många tillverkare ha så många inkompetenta ingenjörer bakom ritborden när en ny bil skall lanseras. Inte kan väl alla ha misslyckats så fatalt på kromosoninventeringen?
Tänk på det, om ni tappar ett mynt mellan sätet och mittkonsolen så är det borta för alltid. Inse det, borta för alltid ni kommer aldrig se det mer. oavsett om du petar med allt du har så finns det inte en chans. Du sitter gråtande på knä framför din bil samtidigt som kundvagnarna bakom dig skriker:

- Hyr mig, det kostar endast en femma.

Man ser verkligen hur gallerna böjer sig till ett hånflin på vagnen medan din självkänsla rinner ner i närmsta brunn som en monsunflod.

Jag jobbar som tekniker och jag lovar det finns inte en enda jävla chans att en ingenjör lyckas skapa detta fackverk av mattor, stålkonstruktioner och plast utan att vilja jävlas med oss. Pamparna runt det runda bordet skriker av lycka när deras forskningsavdelning har kommit på ett sett att optimera springan mellan sätena för att passa den nya valutan. Men jag har nästan kläckt deras onda planer nu. Precis som i davincikoden.



(myntet på bilden har inget med historien att göra)
Till min fru: Om du letar efter din parkeringsvagnstia så ligger den i BMW:n Handla med andakt för den då den nu är fotomodell.

Men varför?

Jo även om inte pengarna direkt kommer tillbaka till pamparna så tar bilskrotarna hand om mynten. Bryggan emellan där har jag inte riktigt klurat ut än men jag är övertygad om att antingen maffian eller utomjordingar är inblandade på nått sätt.
Troligtvis även Fredrik Reinfeldt och Orup. Har aldrig litat på någon av dom.
Att Orups "då står pojkarna på rad" blev en hit borde ju peka på att nått inte står rätt till.

Hur kom jag till insikt?

Jo, när jag idag på väg hem från jobbet skulle stanna för att köpa snus så fattades det fyra kronor. Efter att ha offrat parkeringskassan så fattades det en krona.
Många med mig vet att det finns mynt under sätet, så det var bara att ställa sig på knä i framsätet och helt ohämmat visa röven för hela statoils personal och kunder.
Mycket riktigt så låg den där, men chansen att få upp den borde jag ha förstått vara lika liten som att gå på en spelning med George Michael och känna sig som en man efteråt. Myntet satt helt enkelt fast, trots bändade med min favoritmejsel så satt den fast. Som tur var hittades senare två femtioöringar som räddade situationen.

Men insikten var ett faktum. Långsint som jag är så glömmer jag aldrig heller när någon varit tvär mot mig. Så när det är dags för mig att få en ny firmabil så kan ni ge er fan på att jag skall ta en vinkelslip och öppna den satans bilen som en konservburk, för varje djävla krona skall tillbaka till sin rättmätiga ägare.

Om såklart inte pamparna vi det runda bordet får tag på mig innan, då är det nog slut på mig tyvärr.

Så jag måste ta tillfället i akt och tack mina läsare som gjorde att denna gnällblogg lyckas komma upp i tusen besök.

Jag tackar för att ni står ut med min Dyslexi och brist på verklighetsförankring (förutom Stefan då)

Jag tackar för att ni orkar läsa mina ibland snurriga inlägg, Dom kommer liksom fram medans jag skriver och saknar helt sonika en röd tråd.

Jag tackar för att ni kommenterar så snällt.

Jag tackar för att detta har lett in mig på många andra roliga bloggar.

Fridens liljor Mr L

Saker jag älskar.

Det är inte så att jag drabbades av en eufori direkt, utan mest att jag kände att man äger rätt så mycket saker som är speciella. Sådana saker glöms ibland bort och blir mest dyrbara när man förklarar för sitt försäkringsbolag vad som försvann i inbrottet.
Då är dom inte bara dyrbara utan också borta, alltså lite sent att värdera då.

Så jag tog kameran och gick och fotade lite saker som betyder mycket för mig, inte för att dom är dyra kanske, men speciella eller så bär dom kanske på en historia värd att berätta. Det kan verka som skryt över min materiella standard, men jag kan övertyga er om att i pengar så är det inte så mycket värt. Utan just det faktum hur man har fått nått att bli värdefullt och varför det är värdefullt som gör det till värdefullt.




Lorenzo "salamar" Jamar
Älskad för att han är den varelse jag själv skulle vilja vara. (förutom kastreringen)
Han sitter och filosoferar genom ett fönster, äter, ställer till en helvetes oreda, men är fortfarande älskad. Han förvandlar allt som inte plockas bort till små ryamattor av päls. Om det inte går att äta förstås, för då förvandlar han det till avföring som vi får plocka upp. Han kostade dock endast en hundring och är nog den sämsta investeringen jag gjort. Men återigen, i slutet på alla små terroristdåd han utför så får han alltid en klapp på huvudet och en skvätt laktosfri mjölk.



Sir fräz AKA källarkatten Frätzl
Som sin bror men aningen skrikigare och mycket mer tillgiven. Han märks när han kommer i rummet, älskar att bli borstad med en hård borste på nosen. Expert på att lägga sådana gruvliga stinkskitar samtidigt som man tömmer hans låda. Troligtvis bara för att visa att han är där..



En god whisky.
Inte nödvändigtvis den här men en lagom komplex whisky är sällan fel.
Denna bilden rymmer också nått annat jag älskar nämligen hemmagjorda möbler.
Jag gillar att bygga av gratismaterial, inte nödvändigtvis för prisets skull.
Men jag gillar att återanvända något som redan är uttjänat, lite som att ge materialet en andra chans. Det kan vara vad som helst men dom senaste åren har det blivit mycket vrakvedsmöbler.



Även råa byggmaterial kan bli snygga vårat vardagsrumsbord består av en kabeltrumma som jag hittade på ett bygge en gång.



Sen har det på senare tid blivit en del svetsande av diverse skrot.



En hatt.
Jag kommer aldrig ta på mig den igen, den är såpass färdig så att den går inte ens att använda till att göra möbler av. Den hade jag på mig genom hela min resa till Indien i vintras. Den vita randen är ett minne av det saltet som värmen klämde ur mig. Den är sunkig och gammal men har ett affektionsvärde.



Mina mässingsmunspel.
En mycket trevlig kompanjon till gitarren. Har ett litet "bråkigare" ljud än ett "vanligt" munspel. Sen är det ju alltid trevligt att få en smak i munnen av trä och mässing. Efter en stund känns det som att man har hånglat med en västkusteka.



Min altan.
Ett mysigt tillhåll för fest som avslappning. Växthuset som min Fru byggde ser också till att vi är ett sjävförsörjande hushåll när det gäller paprika, tomat, gurka, chilli mm. Bordet är byggt av gamla takstolar som är äldre än min mor.



Min första stålsträngade gitarr.
Kommer ni ihåg eran första kyss? Lite så var mitt första möte med denna gitarr, fumligt, fel och troligtvis skrattretande. Men nu är vi bästisar, Jag minns blåsorna på fingrarna som om det var igår. Den är nu dock ganska begagnad, några hål har börjat dyka upp på den men guuuuud vad den låter bra. Det finns en charm i billigare gitarrer lite torrt bråkigt ljud, perfekt för country.



En fru.
Nu kan det vara lite jobbigt att tala om ägande av en fru, men inför en församling och en präst så skrev hon över äganderätten på mig. (och jag till henne) Nu använde såklart prästen lite andra ord för att undvika att låta som en bilförsäljare, men kontentan av det hela är detsamma. Jag skall bespara er för mycket kärleksförklaringar, men hon är den enda personen på denna jorden som tar min del av soffan och överlever att berätta historien. Huset är inte desamma utan henne så hon fyller helt klart den största delen av mitt liv. Aningen bättre investering än katterna då med andra ord.

Så kika er runt och kolla vad ni har i gömmorna som ni glömt av att ni älskar.
För vem vet, i morgon kan det ligga på blocket utan erat telefonnummer..

Fridens Lijor Landén

Livets fyra mål.

För en katt i alla fall. Det skulle varit fem egentligen, men ett dropinbesök hos veterinären satte stopp för det femte målet. Som en del av er vet så har jag klippt ihop 7 delar som jag kallar för "hur en katt tänker". Jag tänkte bara ventilera lite tankar runt det området, vem vet det kanske finns nån läsare med kunskap i ärendet.

1. Jag tror att mina katter har magar som består av ett svart hål.
För det finns inte en chans att man kan vara så hungrig hela tiden. Nu får ni inte tro att vi vansköter våra små terrorister, dom får bra foder i dom mängderna som veterinären ordinerar mot deras trivselvikt. Men om dom hade haft fritt med foder så tror jag inte det hade varit nått stopp på det. Dom äter allt och då menar jag ALLT! Gummiband, tyg, böcker, insekter, krukväxter, toscakaka mm. Kort sagt allt som glöms framme.
Gynnarna skäms sen inte för att be om mer hela tiden.



Dom är iofs innekattter men om dom hade fått ströva vilt i naturen så är jag övertygad om att dom skulle släpa hem älgar och annat storvilt. Det har gått såpass långt att vi inte kan öppna kylskåpet utan att dom skall sjunga serenader för oss.
Öppnar vi en låda med plastlock så tror dom att det vankas godis.
Vi har även hittat rester av chilifrukter i kattlådan!! Vi odlar chili och jag kan garantera att det inte är den milda sorten.



Jag kan verkligen inte neka dom mat heller. Lismarna har nämligen en förmåga att förvränga jamningarna till ett kvävt pipande, ungefär som att det hade varit deras sista pip. vem kan neka en katt en sista måltid? Så på matfronten står det:

Katterna - Kattägarna 1-0

men matchen är långt ifrån klar,


Nu skall jag halta ut i köket och blanda oboy och jag vet att det kommer sluta med en skvätt laktosfri mjölk i deras skål.

Fortsättning följer...